det här med tonårsångest

jag duschade och vardagsgroomade mig just - rakade mig under armarna, tog på parfym och klippte håret i nacken. kom att tänka på när jag gick i fyran i uppsala och några tjejer i klassen rakade sig, inte under, utan på armarna. hela processen före och efter gympan i tjejernas omklädningsrum var som en faschinerande skräckblandad surrealistisk upplevelse. man skulle tycka man var snygg, men inte för snygg, man skulle fatta smink men inte ha för mycket eller fel färger, man skulle inte vara kaxig och visa sina ömmande växande bröst i duschen men ändå bevisa att man inte var blyg. hela kulturen och situationen var jättekonstig och jag höll mig utanför så mycket som möjligt. jag uppfattades säkert som väldigt blyg och konstig men de andra gillade mig för de tyckte jag sa tokroliga saker, hade långt fint hår och ritade fint. till varje ny klass jag kom till brukade jag sitta och rita så fort jag fick tillfälle, bland annat brukade jag alltid rita av hela klassen i någon speciell situation. klassen jag gick i när vi bodde i uppsala ritade jag av när alla gjorde olika tricks på en cirkus. en annan klass ritade jag av som diverse don martin-gubbar i djungeln. men det var skönt att kunna vara en outsider och känna sig nöjd med sig själv för då slapp man hela skiten med raka-benen-sminka-hångla-karusellen. jag läste böcker, hängde med lite olika människor, hade jättekul på lektionerna och var kompis med alla lärarna. sen flyttade jag ju så ofta också att jag inte riktigt var med om hela den där "växa upp i en klick och med en stereotyp"-grejen. det gjorde syrran. hon hade mycket mer problem än mig när hon gick i skolan. hon försökte anpassa sig, strulade en del, trivdes inte och hoppade till slut av. hon är vädur tillika ett krumbuktigt geni. jag är glad att jag på så sätt bytte klass ofta.

men jag kommer just ihåg den där gången när jag var hemma hos en tjej i klassen när jag gick i fyran och hon visade sina armar och sa att det var så fult att hon var brunett och att hennes kroppshår syntes och att hon brukade raka sig varje morgon. en annan tjej i klassen jag hälsade på var helt tvärtemot och nästan lite kristet naiv. alla är så olika. undra vad alla gör idag? jag har hittills inte blivit bjuden på en enda reunion till någon av mina klasser.