

jag och anna åt på konst & kökken idag. det hade blivit vår idag så vi satt utomhus och åt två av stans bästa sallader. jag tog en räksallad med citronaioli, caviarat och rostade rotfrukter, medan anna åt en varm potatissallad med pumpafrön. dessutom fick jag en gluten- och laktosfri tekaka av servitrisen varpå jag storögt sa "TEKAKA??". så otroligt gott med tekaka. jag funderade på att köpa med ett lass hem, men kom fram till att det var bäst att jag inte gjorde det eftersom det bara skulle resultera i att jag åt upp alla på raken när jag kom hem. vi pratade om hur man inte kan ha alltför goda saker hemma eftersom man då äter upp allt på en gång utan stopp. det är som att ha godis hemma, man kan inte spara utan måste äta upp allt på en gång eller slänga det. det är allt eller inget vilket är intressant eftersom man inte var så när man var liten. eller i alla fall inte jag. jag brukade lura mina vänner när vi åt godis och säga "vi tävlar om vem som äter upp vårt godis fortast!", sen åt jag långsamt, och satt sen där och gottade mig och sparade mitt godis medan min idiot till kompis fick ont i magen och en tom godispåse (ja jag var ett svin). jag och anna pratade om det och kom fram till att det förmodligen är en sublimering/uppror mot att man nuförtiden automatiskt gör allt man som barn blev tillsagd om att göra, saker man fortfarande hatar - borsta tänderna, gå upp i tid, äta grönsaker, tvätta håret, gå till frisören, lägga sig i tid, gå till banken, gå på parmiddagar, vara snäll etc. då är det som att stenåldersdelen i en själv krockar med det nutidskulturcivila och man gör små futtiga försök till sublimerade uppror:
- idag gick jag upp i tid - jag måste se porr!
- jag började pensionsspara på banken - jag måste dricka all öl!
- jag hade skjorta på jobbet - jag måste ladda ner space frogs och äta ett kilo godis till middag!
det är så fånigt det här livet. människor är en sån absurd art. inte undra på att majoriteten äter magsårsmedicin eller antidepressiva piller, alla bara "men när får vi äta och ligga?".
Problemet är inte att vi stockholmare är snåla. Däremot måste vi erkänna att vi under ganska många år nu överfiskat ert färska blod där ute på landsbygden. Detta har fått pågå så länge att det börjar bli riktigt glest på folk, annat än i ett fåtal krympande bestånd längs sydvästkusten. Det lönar sig inte längre för oss att skicka ut våra tvångsblodbussar och skörda era blodplättar längre. Så vi får göra som med torsken - ett tillfälligt stopp och sen när ni vuxit till er lite så kommer vi tillbaks och fyller på våra förråd.
Kram,
Kickan Axén-Olin
Stockholms blodborgarråd
10:47 PM, March 10, 2008
Förresten,
Sluta tjyvläsa våran morgontidning!
Med vänlig hälsning,
Kicki Axin-Olén
Sthlms blodbadsborgarråd
10:49 PM, March 10, 2008
No way jose, jag hoppas allt blod tar slut så alla dör- och DÅ kommer blodbussen att komma krypande till mig och be om ursäkt för att de bad mej dra åt helvete för jag var under 1,60. Detta under en djupt deprimerande och svår del av mitt liv då jag kände mej värdelös- OCH DET VAR JAG TYDLIGEN!
11:16 PM, March 11, 2008