LÄSkigt

när jag hamnar i en läsperiod sover jag alltid för lite. jag läser fyra timmar istället för att lägga den ifrån mig och sova och så vaknar jag försent (som idag), eller så är jag supertrött (som igår). just nu läser jag jenna jamesons biografi (värdelös bindning modernista - jag har haft sönder boken för att kunna läsa den), truman capotes "med kallt blod" och jonathan safran foers "extremt högt och ovanligt nära". jennas är sämst skriven men intressant, truman är bitchin och jonathan skriver utan spärrar men är lite tråkig i längden så då föredrar jag hellre paul auster och john irving som har samma schtick. jag vill läsa snabbt som vinden så jag hinner men om det är riktigt bra läser jag i samma takt som jag pratar. nu irriterar det mig att jag ibland byter dialekt i huvudet till den där konstiga näsetskånskan/småländskan/stockholmskan som jag lagt mig till med härnere.