May 16, 2008
höra hemma / make wes
delvis en av alla de saker jag älskade med rare pastorn och naturligtvis mina vänner & bekanta illustreras litet i detta klipp. jag känner mig hemma hos wes anderson som säkert så otaligt många andra också gör jag vet jag vet, och det är just så, man vet när någon annan känner sig hemma på samma ställe som en själv, oavsett om det är medvetet eller omedvetet, uttalat eller icke uttalat och jag har kanske fel men det är väl så man gör?? just wes anderson är mest ett samlingord för saken. det kan vara något annat lika väl. men just. för jag vet intet bättre. richie tenenbaum och pastorn var så lika när jag träffade dom och jag gillade det the end. till och med min pappa är med i det nedersta klippet. som en åldrad gene hackman. gör wes och jag vet. jag vet jag vet.
kasta ringen hoppa i sjön hej familjehemlighet
jag slängde en ring i floden idag.
jag hade köpt den samma dag som mitt hus sprängdes och jag visste jag ville slänga den men den låg kvar och jag var papphammar när jag städade och sen hände en annan bomb, ytterligare n bomb, en psykisk sådan i förrgår, i onsdags och jag hade inte slängt ringen och jag hade den i fickan och jag slängde den snabbt i vattnet. jag gillar information och vidskepelse och tradition för utan något eller utan det har jag inget. så jag slängde ringen. det som hände, det nya, det som faktiskt var värre än bomben, eller faktiskt var det som att bomben var fysisk och ett förspel och detta var djupare och har påverkat alla de år jag levt. jag fick ett mail i onsdags, tio minuter innan jag slutade jobbet och jag trodde det var ett elakt skämt eller en dålig sketch eller ett misstag så jag gick hem och smsade mina föräldrar för de svarade inte i telefon och jag var så oerhört arg, så jävla förbannad ifall det här i mailet skulle vara sant för då skulle mina föräldrar fört mig bakom ljuset i trettio år och jag har alltid sagt "raka puckar är det viktigaste" och jobbat med information och jo jag var så arg att jag ville springa tills jag inte kunde springa mer tills det tystnade eller åtminstone tills det yttre var i samma nivå som det inre som var i upplösningstillstånd och det kanske kunde tagit mig till trelleborg sen skulle jag stupat. jag fortsatte ringa mamma och frågade "vem är xxxx?" och mamma sa "(tystnad) jag ringer dig sen" så jag visste det var sant, det som stått i mailet. jag kom hem och mamma ringde igen och berättade och jag kunde inte andas, inte prata, min strype blev så liten och jag famlade och öppnade fönstret och det gick inte och jag föll ihop på knä, la på luren, föll ner på mattan och kände på mattans knutar och yta jag vet inte hur länge tills jag kunde andas och fick värme tillbaks i händerna igen. jag fick en chock. allt är knasigt och upp och ner och när jag var deprimerad med social fobi VISSTE jag att jag hade rätt när jag sa att man inte kunde lita på folk och det var sant så nu vet jag det och då kan jag göra det. men jag älskar mina föräldrar mer för nu är det så mycket som förklarats och kommer förklaras och det är stort och djupt och min familj och släktbild har förändrats och jag med för alltid genom alla år jag levt och kommer.
men allt kommer bli bättre nu när jag vet mer om det som är sant, eller åtminstone en fraktion av det, och det känns bra och lättare och jag spyr väldigt mycket av ångest och förstår helt plötsligt mer av allt om mig själv och familjen och varför. på en vecka har mitt liv gått från den vanliga benny hill-komedin till en grekisk tragedi och alla är friska tackochlov så det är inget shakespearianskt slut - mest en shakesperiansk början, men jag har ett nytt storesyskon och det är allt jag tänker säga. de sista dagarna har jag tagit ledigt från jobbet och mest stirrat ut i luften, varit utomhus, supit och sovit och tänkt och varit ledsen och alla andra saker man kan känna någonsin.
jaghatarkirunaochkommersägajagärfrånstockholmvarsärtrygghetenliksom.
/therese
papphammar vs lägenheten
jag skulle städa eftersom jag skulle få en ny dörr och renoverad hall så jag tänkte "oj främmande, måste städa". så jag putsade på och hade mat i ugnen och glömt öppna fönstret så det började med att brandlarmet gick och jag hoppade upp på ett bord och försökte riva ut batteriet utan lycka, hämtade hammare och slog sönder larmet varpå jag såg att handen var helt blodig och bara "varför är den röd?" och insåg att jag rivit upp tummen på batteriet och så fick jag gå runt med femton lager toapapper kring tummen och var helt stirrig. sen skulle jag flytta sängen och tappade den på stortån så den blev blå, samt bröt av benen på soffan av misstag. efter att jag papphammrat runt i lägenheten som vill döda mig satte jag mig ner och försökte att inte hamna i fler hushållsnära olyckor varpå hampus ringde mig och vi sågs på debaser där television personalities och sad day for puppets (NERDS) spelade live och de poppade så in i helvete och rörde på foten litegrann att jag höll på att svimma. jag pratade med sara berg som undrade om jag ville vara med i hennes lag på popquez (jag var nog den sämsta personen att fråga på hela stället). sen pratade jag med ullis som berättade om hennes 80-tals new york resa, med hampus om hans stela hip hopkeps som inte var fin, och med anna om ett bröllop vi ska på, med coolof som har klubben möllan hills om de hopklippta videosarna de visade, med googlekollegan peter om hur bra bandet var samt lite mer med ullis och den stiligaste mannen i skåne hans appelqvist. sen gick jag hem.
May 12, 2008
tom petty - dont come around here no more (alice i underlandet )
Hej jag heter therese, jag älskar många som jag inte ens säger det till och jag har apostrofer över mitt namn såhär thérèse och jag skriver inte så i mitt pass men jag har sagt till mina föräldrar på fyllan att jag älskar dom och ja det tar tid till vänner för vi är så COOLA ok så jag skriver det eller säger det ibland aldrig utan drömmer men alla vet om det? mjaou. Om jag skulle förklara den sista veckan jag levt eller jag vet inte om känt och levt är samma, men så kanska det skulle vara såhär vilket faktiskt verkar vara tämligen normalt: se videon ovan.
miss p / peaches - fuck the pain away
det här var det finaste klippet jag sett, klicka snabbt! miss piggy och peaches. du vet att du gillar det fastän du är ball, så här är texten a la Smash Hits så hela familjen kan mima till (sjunga är gay mima rules ok!):
Sucking on my titties like you wanted me
Calling me, all the time like Blondie
Check out my chrissy behind
It's fine all of the time
Like sex on the beaches
What else is in the teaches of peaches? Huh? What?
Sucking' on my titties like you wanted me
Calling me, all the time like Blondie
Check out my chrissy behind
It's fine all of the time
What else is in the teaches of peaches?
Like sex on the beaches, Huh? What?
Huh? Right. What? Uhh
Huh? What? Right. Uhh
Huh? What? Right. Uhh
Huh? What? Right. Uhh
SIS IUD, stay in school ‘cause it's the best
IUD SIS, stay in school ‘cause it's the best
Sucking' on my titties like you wanted me
Calling me, all the time like Blondie
Check out my chrissy behind
It's fine all of the time
Like sex on the beaches
What else is in the teaches of peaches? Huh? What?
Fuck the pain away. Fuck the pain away
Fuck the pain away. Fuck the pain away
Huh? What? Right. Uhh
Huh? What? Right. Uhh
What else in the teaches of peaches?
Like sex on the beaches
Huh? What? Right. Uhh
Fuck the pain away. Fuck the pain away
Fuck the pain away. Fuck the pain away
Subscribe to:
Posts (Atom)