tur att jag börjar ge upp det där med nobelpris. från darling nördnumret:
text: Therese Svensson, ill: Karin Aspenström"När ska jag få nobelpriset?" är det jag frågar mig själv mest. En av de som vet vad jag måste göra för att få ett är Eva Krutmeier. Hon jobbar på Vetenskapsakademien som är de som väljer vem som ska få de vetenskapliga Nobel-priserna. Eva förklarar varför så få kvinnor fått Nobelpriser genom tiderna.
- Det är inte så att man medvetet valt ut män till våra priser utan det är så att av de här forskarna som är de allra bästa i världen, så finns det nästan bara män. Och det i sin tur beror på att de är de som har fått de allra finaste professurerna och kunnat forska ostört.
Men kvinnor kanske väljer ämnen som inte ger så mycket pengar till forskning. Och man kan ju tänka sig hur Cambridge university och Harvard tänker när de ska dela ut professurer. Tradition och konventionalitet får nog gå före jämställdhet vid såna tillfällen, precis som överallt annars i samhället. Den vita mannen styr och då är det lättare att låta honom gå före än en kvinna eller någon med utländsk bakgrund - man vet vad man har men aldrig vad man får. Det är ett säkert sätt att låta ens tankesätt överleva, precis som evolutionen och det naturliga urvalet, fast här gäller det det mänskliga tänkandet, vårt synsätt och vår samhällsform.
Hur väljer ni vem som ska få priset?
- Vi får in nomineringar från hela världen, vi får in från nästan alla universitet i världen, kanske 280-300 stycken ungefär. Och utifrån dem väljer Nobel-kommitén ut vilka som är så pass intressanta så att de får speciella utredningar. Och det rör sig om 25-30 stycken förslag varav ett till slut går vidare.
Men när Otto Hahn fick Nobelpriset var det ju olyckligt eftersom den som egentligen gjorde upptäckten var Lise Meitner. Otto var ju typ hennes assistent, men han framställde det som tvärtom. Hur gör ni i såna fall, tar ni tillbaka priset då?
- Nej det kan man tyvärr inte göra och det där var ju ett stort misstag, det är alla eniga om att hon skulle fått det. Men jag tror inte det skulle skett idag för idag är man väldigt angelägen om att försöka hitta och utföra lite detektivarbete - är det verkligen den här personen som gjort den här upptäckten och allt arbete? Eller om det är en assistent eller en doktorand eller så. Det är mycket mer noggrant nu i och med allt utredningsarbete, man är medveten om att såna här saker kan förekomma.
Hur tycker du att vetenskapen har ändrats, nu verkar så mycket vetenskap vara kommersiell?
- Det vi ser mest i media är den tillämpade forskningen, alltså det som sker för företagen, kosmetika, viagra etc. Det ska vara nyttigt för folk, talar man om. Men det är bara en del av forskningen, den andra delen kallas grundforskning och det är den som får nobelpriser, det är den som sker på universiteten och man brukar ibland kalla den för den nyfikenhetsdrivna forskningen. Alltså den forskning som den drivs inte av nytta för samhället utan för forskarnas egen nyfikenhet och det är den som inte ändrats på all den här tiden. Man forskar fortfarande kring stora frågor som "vad är universum egentligen?" och "hur kan vi vara levande människor?". Så det är oftast samma frågor man brottas med nu som då.
Kommer det finnas någon plats för grundforskningen i framtiden, det känns som om allt blir mer kommersiellt?
- Det är det här som är så svårt, forskarna idag är väldigt bekymrade över att den tillämpade forskningen får så mycket medel, mycket mer pengar och mycket mer publicitet. Så grundforskarna idag menar att staten måste satsa mer på grundforskningen. När man sysslar med grundforskning söker man främst en lösning på de stora frågorna, men utifrån det som kommer det alltid en massa spin-offs. Kommer man på något inom grundforskningen visar det sig nästan alltid att det är bra för något annat.
Vilken är din bästa upptäckt?
- När Darwin kom på att vi är en del utav utvecklingskedjan - att vi liksom var djur. Det var en stor omvälvning för samhället att köpa det.
Vad är de stora trenderna inom grundforskningen idag?
- Idag säger man att det är bioforskningen som är stor - den nya biologin. Proteinforskning och genteknik.
Tror du inte att det kan bli något av framtidens kärnklyvning, alltså att det är ”bra” upptäckter men kan användas så kallat ”dåligt”?
- Forskning i sig är ju inte ond eller god, den bara visar hur saker och ting är, men sen är det ju upp till människan att styra upp regler och lagar på vad man får göra och inte. Det var som när man upptäckte att atomkärnklyvningen kunde användas i ondskefullt syfte - atombomber. Det svärtade ju ner forskningen och vetenskapen väldigt mycket. Och det är ju likadant om vi börjar klona människor med den kunskap vi har om stamceller då kommer man att tycka att den nya forskningen också är dålig. Men det finns så otroligt mycket bra också, vi skulle kunna bota parkinsons och alzheimers och kanske kunna bli 200 år gamla om vi skulle tycka det var kul. Så det är både svåra frågor och frågor som kräver att forskare samarbetar över gränserna. Och det behövs absolut kvinnor inom forskningen. Det jag har tänkt på ibland är att det är så konstigt att kvinnor inte väljer forskning, för de flesta säger att de vill ha ett jobb med mycket frihet, resor och träffa människor. Och det är precis det är att vara forskare. Plus att man ser spännande saker hela dagarna!
Historien om Lise Meitner: Lise var kemist och kom på hur man klöv en atom. Tyvärr tog hennes as till assistent Otto Hahn åt sig hela äran och fick både äran och nobelpriset. Nu vet man förstås vad som hände och Lise är hyllad för sina kunskaper i kemilabb jorden runt.
No comments:
Post a Comment