dialekt övning 1

jag träffade ju richard för säkert tre år sedan så igår gav han mig mycket ret för att min dialekt ändrats så drastiskt sista tiden. jag brukar prata stockholmska med västerbottnisk (aka skelleftebondska) brytning, men det senaste året har jag morfat in någon slags småländsk skånska så allt låter jättekonstigt. richard hade skrattat åt mitt och moas inslag för att jag pratade så fult. han sa att han skulle skicka mig på dialekt training camp i norrland. men nu när pappa var här pratade jag normalt igen, ibland nästan ren västerbottniska. och igår ansträngde jag mig för att prata som jag brukar. jag sa inte ens skånska "ja", utan stockholmska "ja". men jag börjar alltid prata som de jag pratar mycket med. det är larry och k´s fel.