skam den som ger sig

jag drömde att någon annan hade börjat samla på garfield och tog allt roligt garfield-relaterat. det var en pärs. nightmare on falsterbogatan. sen vaknade jag och ringde polisen - dock inte på grund av drömmen utan för att spärra mitt pass. jag trodde det var kört för mig att leva legalt hädanefter eftersom mitt id gick ut 2001, eh, och mitt pass är borta och man ju behöver en giltig legitimation för att få ett nytt. jag trodde min framtid låg öppen för mig som en modern knarkkurir alternativt robin hood. jag var lite nervös när jag pratade med polisen och försökte låta stabil på rösten (gick inte) för jag har alltid varit lite nervös i närheten av polisen sedan jag var 6 år och cyklade med pappa på trottoaren i ängelholm och en polis sa "MAN FÅR INTE CYKLA PÅ TROTTOAREN; DET VET JU VARTENDA SKOLBARN!" och jag tog på mig all skuld och dog av skam. SKAM. en annan grej jag dog av skam för var när vi hade stavningstävling i fyran och jag stavade choklad som "chocklad". jag dog.