utan byxor i tyrolen

jag kom just hem efter en sväng på tempo där k tog en nynäshamns ångbryggeri pils och jag tittade på och gned mig lite mot baren som unga damer bör. det var mycket folk. och kulturprefixen haglade som spön i backen. jerikokillen, bentspannerkillen, pinkflagtjejen, tv4äntligenhemmatjejen, bob hundkillen, skådistjejen och massa andra kulturpersonligheter var där och slipade fyllestenen på en alldeles vanlig torsdag. jag orkade ingen öl. trots att jag fick k´s visakort i handen. det var första gången jag gick på krogen i gympabyxor (visserligen i guld och en rolex som accessoar) och en kasse kattsand. men hej, katterna måste ha sitt och jag måste kämpa den eviga kampen mot obekväma byxor. och det verkar som att jag äntligen kan vinna. efter att stella mccartney med flera körde mjukisbyxor på visningarna kan man äntligen köpa dylika exemplar på H&M och american apparel. jag ska ha gråa, mintgröna och svarta och en för stor overall i knallblått. enkla robotoutfits i mjuk jersey är det finaste. hela mitt liv är designat efter att inte behöva ta på mig byxor. jag sitter hemma och jobbar istället för att gå till kontoret (=byxor), jag msnar vänner istället för att gå ut och fika (=byxor) och jag gör alla ärenden på internet istället för utomhus (=byxor).

mjukisbyxor, för stora tshirts och tjocka strumpbyxor är min dröm. jag är ett svenskt kulturtrash med dagisbarnsmak.

nu ska jag fortsätta lyssna på eldorado.